Krig...?
Såg precis på Oprah. Hon pratade med kvinnor som offrar sig för sitt land (USA) i Irak och Afghanistan för att skydda de som bor i USA. För att göra så att man kan gå säkert på gatan. Männen också så klart, men det handlade om kvinnorna. Även om det går emot mig att säga det så är det ju en välsigt osjälvisk sak att göra.
Men sen samtidigt kan jag inte förstå en sån sak som krig. Varför ska det ens behövas?! Kan inte alla bara gå hem till sina familjer och vänner och bara älska istället för att hata? Är det så svårt?
Men det var inte det som jag reagerade på, utan kvinnorna som är där nere har barn hemma! De är till och med ensamstående... Hur ända in i helsikes kan man göra så mot sina/sitt barn? Hur kan man åka ifrån och lämna allt hemma för att åka och kriga och döda andra människor?
Där var en kvinna som hade en dotter som var 2,5 år. Hur kan man åka ifrån henne och tycka att det är okej. Man kommer kanske över det som vuxen efter ett tag, inte vet jag, men hur är det för barnet? Hon saknar sin mamma, där är något som kommer fattas alltid. Allt det som är viktigt att lära sig i den åldern av sin mamma förlorar ju hon.
Och det kommer inte någon chans till att försöka ändrapå det eller göra om. Så hur tänker man då. "Jag tjänar mitt land och är riktigt osjälvisk" eller " Jag tjänar mitt land, men jag lämnar min dotter hemma utan något stöd alls. Så jäkla självisk jag är!"
Jag tror ju inte att de tänker som det sista. Men de borde göra det.
Nu säger inte jag att alla andra som inte har barn ska åka dit. För det är lika fel. Men man gör sina barn en väldigt stor otjänst när man åker. Man kanske inte ens kommer tillbaka...
Om jag hade haft barn hade jag aldrig velat åka ifrån de. Aldrig! Sjukt!
Men sen samtidigt kan jag inte förstå en sån sak som krig. Varför ska det ens behövas?! Kan inte alla bara gå hem till sina familjer och vänner och bara älska istället för att hata? Är det så svårt?
Men det var inte det som jag reagerade på, utan kvinnorna som är där nere har barn hemma! De är till och med ensamstående... Hur ända in i helsikes kan man göra så mot sina/sitt barn? Hur kan man åka ifrån och lämna allt hemma för att åka och kriga och döda andra människor?
Där var en kvinna som hade en dotter som var 2,5 år. Hur kan man åka ifrån henne och tycka att det är okej. Man kommer kanske över det som vuxen efter ett tag, inte vet jag, men hur är det för barnet? Hon saknar sin mamma, där är något som kommer fattas alltid. Allt det som är viktigt att lära sig i den åldern av sin mamma förlorar ju hon.
Och det kommer inte någon chans till att försöka ändrapå det eller göra om. Så hur tänker man då. "Jag tjänar mitt land och är riktigt osjälvisk" eller " Jag tjänar mitt land, men jag lämnar min dotter hemma utan något stöd alls. Så jäkla självisk jag är!"
Jag tror ju inte att de tänker som det sista. Men de borde göra det.
Nu säger inte jag att alla andra som inte har barn ska åka dit. För det är lika fel. Men man gör sina barn en väldigt stor otjänst när man åker. Man kanske inte ens kommer tillbaka...
Om jag hade haft barn hade jag aldrig velat åka ifrån de. Aldrig! Sjukt!
Kommentarer
Trackback
