Snuggles
Känner att lika bra som jag kan uppdatera facebook-sidan hundra gånger i minuten kan jag skriva här under tiden som jag väntar på Sebbe.
Idag steg jag upp för att ta buss 190 till mamms klockan halv elva. Bussfärden gick bra! När jag kom till berömda Ystad gick vi till Snuggles för en fika. Åt en jättegod bagels med varm choklad till! Underbart!
Under vår tid som vi satt där inne hann vi med att både gråta väldigt mycket och skratta precis lika mycket. Folk undrade nog vad tusan vi höll på med :) När vi kände att vi ville röra på oss lite kollade vi på klockan och kunde konstatera att vi hade suttit där inne i nästan tre timmar. TRE timmar! :D haha
Sen kollade vi lite i affärer och lite roligt. Gick hem och satte oss och blev rastlösa och drack apelsinjuice och åt mandlar som kurrade i magen :) Sen när Perolis kom hem tog vi bilen och körde och åt och sen var det dax för henne att åka till sin kompis :)
Nu liger jag nerbäddad och funderar på vad kärleken gör för en. Ena stunden är man glad, andra stunden skulle man kunna slita av sig håret för att man blir så jäkla frustrerad. Frustrerad över att jag blir kär och tycker allt är underbart men det är kanske inte riktigt besvarat. Är det så himla svårt att tycka om mig? Och förstå mig som person?
Nä som jag sa till Sebbe: jag ska bli nunna, inte skaffa barn och flytta till ett kloster ingen hittar till. För då hittar ingen dit och jag kan inte bli kär. En väldigt jobbig lösning men alltid något (kanske)... Eller så är ju den bättre lösningen att den andra också blir kär i mig.
Nä, hej hopp gummi anka. Nu ska jag prata med Sebbe sen sova...
Idag steg jag upp för att ta buss 190 till mamms klockan halv elva. Bussfärden gick bra! När jag kom till berömda Ystad gick vi till Snuggles för en fika. Åt en jättegod bagels med varm choklad till! Underbart!
Under vår tid som vi satt där inne hann vi med att både gråta väldigt mycket och skratta precis lika mycket. Folk undrade nog vad tusan vi höll på med :) När vi kände att vi ville röra på oss lite kollade vi på klockan och kunde konstatera att vi hade suttit där inne i nästan tre timmar. TRE timmar! :D haha
Sen kollade vi lite i affärer och lite roligt. Gick hem och satte oss och blev rastlösa och drack apelsinjuice och åt mandlar som kurrade i magen :) Sen när Perolis kom hem tog vi bilen och körde och åt och sen var det dax för henne att åka till sin kompis :)
Nu liger jag nerbäddad och funderar på vad kärleken gör för en. Ena stunden är man glad, andra stunden skulle man kunna slita av sig håret för att man blir så jäkla frustrerad. Frustrerad över att jag blir kär och tycker allt är underbart men det är kanske inte riktigt besvarat. Är det så himla svårt att tycka om mig? Och förstå mig som person?
Nä som jag sa till Sebbe: jag ska bli nunna, inte skaffa barn och flytta till ett kloster ingen hittar till. För då hittar ingen dit och jag kan inte bli kär. En väldigt jobbig lösning men alltid något (kanske)... Eller så är ju den bättre lösningen att den andra också blir kär i mig.
Nä, hej hopp gummi anka. Nu ska jag prata med Sebbe sen sova...
Kommentarer
Trackback
