Duktig Simon!

Äntligen!! Har försökt komma in här i typ måånga timmar :P

Dagen har bestått av städning, bilåkning, besvikelse, gråt, städning, träning och nu myspys med Hennie och Simon.

Åkte iväg imorse från Västansjö vid tio tiden. Körde nästan nonstop, jag körde aldrig, hela vägen hem så det tog ungefär 8 timmar att komma hem. Skönt att vara hemma, men rätt surt att komma hem till en lägenhet som var riktigt skitig. Lämnade den i rent skick och trodde att jag kunde komma hem till det också, men icke. Blev riktigt besviken och ledsen.

Hade lika gärna kunnat säga att man inte ville eller att man inte klarade av det istället för att mötas av skitigt golv, pantflaskor, makaroner i hela köket, glasspinnar, skitiga strumpor och lite till. Och i slutändan så vill HON inte prata med mig och jag får gå här och städa än en gång. Men mina bebisar lever och är glada över att se sin mamma :P

Kände att jag var tvungen att springa av mig lite förbannad energi, så jag bestämde mig för att jag ska bli nyttig. Ska köpa en stegräknare och bli nyttig. Äta nyttigt och tänka på min hälsa. Kan bli en utmaning men jag vill göra det här. Sist jag bestämde mig för något sånt så träffade jag dig. Så något händer i alla fall...

Ja sen när jag kom hem så duschade jag, vääldigt skönt med sin egen dusch, och tog mig en macka och satte mig och kollade på tv och mös med Hennisen när det knackar på dörren. Man blir lite överraskad när man inte väntar någon, men det kunde ju vara Caroline eller någon så jag fick snabbt titta i hålet, men där stod en HELT OKÄND KILLE.... Snabbt på med kläder och öppnade dörren för att säga typ "Nä, han har flyttat här ifrån". Men killen presenterade sig och sa att han och hans kompis hade varit på handbollsträningsläger och lånade Jockes gamla lägenhet. Och nu undrade han om jag hade en lampa de kunde låna för de hade inget där inne.

Visst det fick de ju, snäll som man är ;) Oj, just det! När jag öppnade dörren sprang Simon in i deras lägenhet, men jag letade lampa. Så när han hade fått sin lampa skulle jag ju ha min katt. Så jag traskade in där och såg Simon, tittade upp och där står en kille iklädd kallingar! Haha!

Det har vi tränat på LÄÄNGE :P Lite kul att de knackade på här. Han kommer ju snart hem igen, undrar om de känner varandra :P

Usch nu blev det mycket igen, men det var min dag i ord :) Denna helgen har varit mycket bra på sms fronten.. Måste berätta för dig mamma!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0