EmiliaMöller

Vad hade man gjort utan sina vänner? Det är de som finns där för en oavsett hur man är. Det är de som får en att må bra.

När vet man att man har hittat sig själv? Tänk om man tror att man har gjort det men egentligen är man någon helt annan? Då har man ju absolut inte hittat sig sjäv fast man trott det hela tiden... Är det inte en jättesvår sak att verkligen veta svaret på? Eller är det bara jag...

På ett sätt känns det som att jag nästan är framme vid mållinjen av att hitta sig själv, men jag vet inte riktigt var snöret är om man säger så. Man tror att man har hittat det men plötsligt glider det ifrån en igen. Det kanske är så att man är alltid ett steg från att komma i mål alltid.

Om man visste helt fullt ut så hade man kanske varit en sån person som alla andra tycker är dryg som ingen klarar av... Jag vet inte.

Har varit med Sebbe hela dagen idag. Först var vi en sväng i stan och kollade kläder och present till Anders. Present hittade vi ganska lätt om man säger så:) men inga kläder till mig. Men affärerna finns kvar ett tag til tror jag :) Sen skulle vi städa på hans rum men jag blev så trött så jag nästan somnade istället, så Sebbe fick städa själv:)

Efter maten körde vi ner och hyrde film, Seven pounds, riktigt bra! En film som man ska se om man vill tänka och känna på samma gång. Måste ses :) Sen har vi haft deeptalk:P haha. Känns som att har man inte Sebbe som sin vän har man missat något i livet.

Nu ska jag sova med mitt onda öra. Får se hur jag klarar av jobb imorgon, men ska gå dit i alla fall. Vill ju jobba men om jag har ork till det är en helt annan femma. Men godnatt alla barn... Och vuxna :)

Xoxo <3