I´m walkning

Känner att det kommer ikapp mer och mer. Vill skjuta det ifrån mig men det puttar och knuffar på hela tiden. Vill inte förstå att detta verkligen händer. Vill springa åt andra hållet, men jag vet att det absolut inte hjälper så därför står jag kvar på mitt "säkra" ställe tills allt kommer. Men hade nog varit bättre om jag gått framåt istället.

Om jag går sakta fram så är jag förbi det snabbare än om jag står här. Jag ska nog börja gå idag, men jag vet inte åt vilket håll. Hittar väl när jag väl börjar. Jag hittar alltid...

Känns som att allt händer just nu. Men det är ju som vanligt, om en sak händer så kommer det som på en räls.

Vet att du har det bra nu mormor! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0