EmiliaMöller

Livet leker... Någon annanstans just nu. Jag vill vara glad och lycklig och inte alls sitta här nu. Meen det förändrar inte det faktum att jag verkligen sitter här. Nä, jag sitter här och tycker synd om mig själv. Eller det var kanske inte hela sanningen, men halva i alla fall.

Jag tror jag vill för mycket fast man inte kan vilja FÖR mycket. Men jag tror jag har kommit underfund med mig själv. Och jag känner inte att det är okej. Det är verkligen inte okej. Helt fel tidpunkt om man frågar mig. Men så är det väl, det kommer alltid när det själv vill sen får man infinna sig i det liksom.

Ibland ger man för mycket av sig själv så att man blir alldeles matt. Man ger och ger utan att man begär något tillbaka. Och till slut blir man helt slut. Jag känner att jag är det just nu. Slutkörd! Jag måste iväg från detta ett tag. Bara en eller två dagar, tänka på något annat än kattpiss och elände. Har försökt men får inget gensvar. Så får väl åka på egenhand. Dock inte lika roligt, men ett måste. Får se vart bara...